Hej esra, har skrivit till dig flera ggr i hopp om att få svar, men har inte fått något, antar att du är upptagen, men hoppas att du svarar på detta iallafall. jag och min pojkvän/ex har gått igenom så mycket tillsammans, fastän vi bara vart tillsammans i 1 år o 2 månader.. ska försöka sammanfatta allting men det finns så mycket man kan gå in så djupt på.. i början var det underbart, de 4 första månaderna var den bästa tiden i mitt liv, vi va me varandra nästan varje dag, han presentera mig för sin familj och jag gjorde desamma, våra familjer är precis likadana o på samma nivå, samma land samma stad samma tro, allting, och hans familj älskar mig, och min familj älskar honom. jag och hans mamma o systrar har fått så stark relation idag, och han och min pappa har med fått ett otroligt starkt band. X som vi kan kalla honom, har väldigt väldigt väldigt stor stolthet, och jag vet att han önskar att han va min första allting, men tyvärr var jag väldigt dum när ja va liten och resultatet blev att jag har haft några dåliga pojkvänner innan honom, som ja gjort saker med, och ja ångrar mig så mycket o det är som en börda över mig som ja aldrig kmr bli av med tills dagen ja dör, då ja aldrig kan integöra dessa saker jag redan gjort.. ja känner mig smutsig och låg, och bland mina vänner som inte gjort ngt alls som ja gjort, knr jag mig som en hora.. ursäkta språket, men jag gjorde allt ja inte borde gjort.. känner mig smutsig och oren och de är en känsla ja aldrig har blivit av med..
när vi blev tillsammans fråga han mig om ja gjort ngt med andra killar o ja sa nej o svor och massor, men ja ljög.. efter 4 månader fick han reda på sanningen genom att lura mig att han vet saker som han ville ha bekräftat och då kunde ja inte ljuga mer, o sen kom mer o mer saker fram.. efter det har det bara vart helvete.. han mådde riktigt dåligt, börja göra skit dumma saker, va me fel personer, sluta gymma, gick ner 10 kg som han gått upp genom att gymma och allt som han var så engagerad i, han lämna alla sina gamla vänner för mig också när vi blev tsm för när dem sa dessa saker om mig trodde han dem inte och lämna dem.. sen efter det har han aldrig blivit desamma och han litar inte alls på mig mer, han litar på folk väldigt väldigt väldigt svårt, o när han väl litar på ngn o den personen sviker honom finns det absolut inget man kan göra, ja har försökt i 10 månader att vinna hans tillit igen, men inget går.. han hämnades på mig genom att bli på g me en tjej som ja sedan bråkade med och när allt hände mellan mej o den tjejen (som för övrigt "skickade folk efter mig"), hotade han tjejen och gjorde saker mot henne som sved upp i hennes röv o dem tjejerna som skulle komma efter mig fick så mycket stryk av hans vänner att de inte våga gå ut mer på ett bra tag, men oss emellan var han fortfarande avvisande och tillbakadragen.
det finns så mycket som har hänt men vi har alltid haft varandras rygg genom prov och när det kommer till tjafs osv som ja har me andra eller han har, vi har alltid funnits för varandra o pratat när ngn av oss behövt, vi har till och med bott hos varandra efter detta och även haft de största bråken vi ngnsin haft. på våran 1 års dag träffades vi o han tog ut mig fastän vi inte är tillsammans, och det var även planerat att vi skulle förlova oss denna sommaren och sedan flytta ihop och börja universitet tillsammans utomlands. vi har vart fram o tilbaka så mycket, det är som att vi e tillsammans och vi gör allt som vi bruka bara att han är väldigt kall, oromantisk och inte alls som förr romantisk me gulliga sms o hämta upp mig o komma o knacka på mitt fönster när vi bråkat mitt under natten osv, (det händer bara ngn enstaka gång nu) han säger ff att han älskar mig, men han säger också att han aldrig kan bli tsm med mig igen.. hur som helst, en dag för 3 veckor sedan tog vi en promenad i flera timmar och pratade om allt vi gått igenom och hur det vart sedan dag 1, och vi kom fram till att det bara är bäst för båda 2 att tänka på skolan nu tills vi tar studenten i juni, och bara vara vänner, och han sgr att han inte vill ha förhållande i gbg o att han inte vill ge mig hopp, men att vi kanske kan försöka igen o de blir som vi tänkt oss (att vi förlovar oss, flyttar ihop, osv) när vi ska börja universitet. han sgr att han litar på mig på alla möjliga sätt förutom när de kommer till att ja inte är med andra, han litar på mig att liksom berätta saker o ja håller de hoss mig, osv, men inte när de kommer till trogenhet..
det är samma hos mig efter det han gjorde (när han skulle hämnas) och efter det har jag haft det lägsta självförtroendet, och jag kan inte ta emot ngn komplimang, och varje gng han ger mig en komplimang blir ja sur o sgr att han bara sgr så för o göra mig glad. det finns så så såååå mycket esra men skulle bara uttråka dig med alla detaljer.. just nu har vi iallafall ingen kontakt , vi ses ej, jag undviker honom i skolan, svarar ej när han smsar, kommer stänga av min mob när han ringer, och han svarar ej då ja smsa (smsade en gng för det handlade om skolan och var väldigt viktigt) och han hatar mig just nu tror jag då vi haft ett jätte stort bråk .. han gjorde en sak ja tyckte var oacceptabelt och sen skyller han allting på mig o skickar ett grovt hot sms om hur jag förstört hans liv o att han kmr fucka mig nu o att ja fuckat me fel person osv.. svarade inte ens på smset.. vet ej va ja vill komma fram till.. vill bara ha hjälp.. vet ej vad ja ska göra med oss, vill ha de som de va i början, dem 4 första månaderna, och vill att vi ska kunna förlova oss, flytta utomlands tsm o börja studera efter studenten..
men det finns mycket vi båda 2 behöver ändra också för att ha ett fungerande förhållande, men tilliten o respekten är det viktigaste för oss båda 2, inte kärleken, speciellt för honom, det var han som lärde mig att kärlek inte betyder ngt för honom bara tillit o respekt, det har han sagt sen dagen ja lärde känna honom.. är så desperat efter ett fungerande förhållande, köpte till o med boken "why men love bitches" som du rekomendera, då ja älskar ditt tankesätt och hur du beter dig och tacklar situationer så femenint o fint, lugnt och smart. ja känner mig så ensam, vilsen, och kan verkligen inte berätta detta om mitt förflutna för ngn och få råd, vet inte vad ja ska göra längre.. ja orkar verkligen inte mer.. hatar detta esra. Jag kan ej vara utan honom, och jag vet att han innerst inne inte vill vara utan mig, men han säger att han älskar den gamla jag (som han trodde att jag var inann han fick reda på allt detta).. och han sgr att han ff älskar mig.. o en dag nyligen sa ja till honom att om han verkligen älskar mig skulle han inte bry sig om mitt förflutna o han svara att om ja hade vart ärlig från dag 1 då han fråga hade han kunnat hantera det, men problemet var att ja ljög, 2 ggr och att han inte kan lita på mig.. ja älskar honom så mycket och har försökt glömma honom men jag kan inte, o kan inte vara utan honom, och vet verkligen inte någonting mer.. du ser hur förvirrad ja är ?.. snälla hjälp mig.. ville ej skriva detta här då ja känner att det är sååå privat , det är ju hela mitt liv, men vill verkligen ha ett svar :'(
men vill verkligen ha ett svar :'( han är min enda svaghet o styrka.. han ändra hela mitt liv när han kom in i de o gjorde mig till en ny person, han tog ut de bästa i mig o han tog mig före allt o alla (innan detta hände) han gav mig exakt allting ja ville ha.. älskar honom verkligen.. vill spendera mitt liv med honom. har än tills idag inte berättat att det är slut för mina föräldrar, och han var senast idag hos min pappa och prata en stund (vet inte om vad då ingen av dem berättar).. Ja hoppas verkligen att du väljer att inte göra ett inlägg av detta, och du svarar i kommentaren eller tar min mail adress (den som står på detta konto är inte längre aktiverat)
Hej esra, har skrivit till dig flera ggr i hopp om att få svar, men har inte fått något, antar att du är upptagen, men hoppas att du svarar på detta iallafall. jag och min pojkvän/ex har gått igenom så mycket tillsammans, fastän vi bara vart tillsammans i 1 år o 2 månader.. ska försöka sammanfatta allting men det finns så mycket man kan gå in så djupt på..
ReplyDeletei början var det underbart, de 4 första månaderna var den bästa tiden i mitt liv, vi va me varandra nästan varje dag, han presentera mig för sin familj och jag gjorde desamma, våra familjer är precis likadana o på samma nivå, samma land samma stad samma tro, allting, och hans familj älskar mig, och min familj älskar honom. jag och hans mamma o systrar har fått så stark relation idag, och han och min pappa har med fått ett otroligt starkt band.
X som vi kan kalla honom, har väldigt väldigt väldigt stor stolthet, och jag vet att han önskar att han va min första allting, men tyvärr var jag väldigt dum när ja va liten och resultatet blev att jag har haft några dåliga pojkvänner innan honom, som ja gjort saker med, och ja ångrar mig så mycket o det är som en börda över mig som ja aldrig kmr bli av med tills dagen ja dör, då ja aldrig kan integöra dessa saker jag redan gjort.. ja känner mig smutsig och låg, och bland mina vänner som inte gjort ngt alls som ja gjort, knr jag mig som en hora.. ursäkta språket, men jag gjorde allt ja inte borde gjort.. känner mig smutsig och oren och de är en känsla ja aldrig har blivit av med..
när vi blev tillsammans fråga han mig om ja gjort ngt med andra killar o ja sa nej o svor och massor, men ja ljög.. efter 4 månader fick han reda på sanningen genom att lura mig att han vet saker som han ville ha bekräftat och då kunde ja inte ljuga mer, o sen kom mer o mer saker fram.. efter det har det bara vart helvete.. han mådde riktigt dåligt, börja göra skit dumma saker, va me fel personer, sluta gymma, gick ner 10 kg som han gått upp genom att gymma och allt som han var så engagerad i, han lämna alla sina gamla vänner för mig också när vi blev tsm för när dem sa dessa saker om mig trodde han dem inte och lämna dem.. sen efter det har han aldrig blivit desamma och han litar inte alls på mig mer, han litar på folk väldigt väldigt väldigt svårt, o när han väl litar på ngn o den personen sviker honom finns det absolut inget man kan göra, ja har försökt i 10 månader att vinna hans tillit igen, men inget går.. han hämnades på mig genom att bli på g me en tjej som ja sedan bråkade med och när allt hände mellan mej o den tjejen (som för övrigt "skickade folk efter mig"), hotade han tjejen och gjorde saker mot henne som sved upp i hennes röv o dem tjejerna som skulle komma efter mig fick så mycket stryk av hans vänner att de inte våga gå ut mer på ett bra tag, men oss emellan var han fortfarande avvisande och tillbakadragen.
ReplyDeletedet finns så mycket som har hänt men vi har alltid haft varandras rygg genom prov och när det kommer till tjafs osv som ja har me andra eller han har, vi har alltid funnits för varandra o pratat när ngn av oss behövt, vi har till och med bott hos varandra efter detta och även haft de största bråken vi ngnsin haft. på våran 1 års dag träffades vi o han tog ut mig fastän vi inte är tillsammans, och det var även planerat att vi skulle förlova oss denna sommaren och sedan flytta ihop och börja universitet tillsammans utomlands. vi har vart fram o tilbaka så mycket, det är som att vi e tillsammans och vi gör allt som vi bruka bara att han är väldigt kall, oromantisk och inte alls som förr romantisk me gulliga sms o hämta upp mig o komma o knacka på mitt fönster när vi bråkat mitt under natten osv, (det händer bara ngn enstaka gång nu) han säger ff att han älskar mig, men han säger också att han aldrig kan bli tsm med mig igen.. hur som helst, en dag för 3 veckor sedan tog vi en promenad i flera timmar och pratade om allt vi gått igenom och hur det vart sedan dag 1, och vi kom fram till att det bara är bäst för båda 2 att tänka på skolan nu tills vi tar studenten i juni, och bara vara vänner, och han sgr att han inte vill ha förhållande i gbg o att han inte vill ge mig hopp, men att vi kanske kan försöka igen o de blir som vi tänkt oss (att vi förlovar oss, flyttar ihop, osv) när vi ska börja universitet. han sgr att han litar på mig på alla möjliga sätt förutom när de kommer till att ja inte är med andra, han litar på mig att liksom berätta saker o ja håller de hoss mig, osv, men inte när de kommer till trogenhet..
ReplyDeletedet är samma hos mig efter det han gjorde (när han skulle hämnas) och efter det har jag haft det lägsta självförtroendet, och jag kan inte ta emot ngn komplimang, och varje gng han ger mig en komplimang blir ja sur o sgr att han bara sgr så för o göra mig glad. det finns så så såååå mycket esra men skulle bara uttråka dig med alla detaljer.. just nu har vi iallafall ingen kontakt , vi ses ej, jag undviker honom i skolan, svarar ej när han smsar, kommer stänga av min mob när han ringer, och han svarar ej då ja smsa (smsade en gng för det handlade om skolan och var väldigt viktigt) och han hatar mig just nu tror jag då vi haft ett jätte stort bråk .. han gjorde en sak ja tyckte var oacceptabelt och sen skyller han allting på mig o skickar ett grovt hot sms om hur jag förstört hans liv o att han kmr fucka mig nu o att ja fuckat me fel person osv.. svarade inte ens på smset.. vet ej va ja vill komma fram till.. vill bara ha hjälp.. vet ej vad ja ska göra med oss, vill ha de som de va i början, dem 4 första månaderna, och vill att vi ska kunna förlova oss, flytta utomlands tsm o börja studera efter studenten..
ReplyDeletemen det finns mycket vi båda 2 behöver ändra också för att ha ett fungerande förhållande, men tilliten o respekten är det viktigaste för oss båda 2, inte kärleken, speciellt för honom, det var han som lärde mig att kärlek inte betyder ngt för honom bara tillit o respekt, det har han sagt sen dagen ja lärde känna honom.. är så desperat efter ett fungerande förhållande, köpte till o med boken "why men love bitches" som du rekomendera, då ja älskar ditt tankesätt och hur du beter dig och tacklar situationer så femenint o fint, lugnt och smart.
ReplyDeleteja känner mig så ensam, vilsen, och kan verkligen inte berätta detta om mitt förflutna för ngn och få råd, vet inte vad ja ska göra längre.. ja orkar verkligen inte mer.. hatar detta esra. Jag kan ej vara utan honom, och jag vet att han innerst inne inte vill vara utan mig, men han säger att han älskar den gamla jag (som han trodde att jag var inann han fick reda på allt detta).. och han sgr att han ff älskar mig.. o en dag nyligen sa ja till honom att om han verkligen älskar mig skulle han inte bry sig om mitt förflutna o han svara att om ja hade vart ärlig från dag 1 då han fråga hade han kunnat hantera det, men problemet var att ja ljög, 2 ggr och att han inte kan lita på mig.. ja älskar honom så mycket och har försökt glömma honom men jag kan inte, o kan inte vara utan honom, och vet verkligen inte någonting mer.. du ser hur förvirrad ja är ?.. snälla hjälp mig.. ville ej skriva detta här då ja känner att det är sååå privat , det är ju hela mitt liv, men vill verkligen ha ett svar :'(
men vill verkligen ha ett svar :'( han är min enda svaghet o styrka.. han ändra hela mitt liv när han kom in i de o gjorde mig till en ny person, han tog ut de bästa i mig o han tog mig före allt o alla (innan detta hände) han gav mig exakt allting ja ville ha.. älskar honom verkligen.. vill spendera mitt liv med honom. har än tills idag inte berättat att det är slut för mina föräldrar, och han var senast idag hos min pappa och prata en stund (vet inte om vad då ingen av dem berättar).. Ja hoppas verkligen att du väljer att inte göra ett inlägg av detta, och du svarar i kommentaren eller tar min mail adress (den som står på detta konto är inte längre aktiverat)
ReplyDeletemåste bara säga att man saknar att läsa din blogg!!
ReplyDeletejag saknar också läsa din blogg! Come back soon beautiful :)
ReplyDeleteUppdatering, snäälla!
ReplyDeletenär är du tillbaka? kollar varje dag
ReplyDeletenär börjar du blogga ????
ReplyDelete